"Ah come on let's, take off everything!"

in school and at the moment i have psychology. maybe not the most enjoyable subject in the world, but atleast we're in front of the computers. had a math test during my first lesson, which kinda sucker. math is like, i can hardly put 2 and 2 together, it's so far beyond and above me, so now i hadrdly try anymore. though, actually today, it felt like some of the question made sense, but then i bet it was wrong anyway. i mean, i, who royally suck at math can't be correct! right!?

anyhow, only an hour left in psych, and then two more lessons to go. english and TOK. haven't read gatsby, a book which i have come to the conlcusion blows. honestly, to the god i don't believe in, the books is a total bore! i mean, i get the classics, and i understand why people throw gatsby-themed parties, but i still don't like it. atonement is much better, that book i love. additionally, on TOK i am supposed to have decided what topic i'm gonna choice for my essay, but that too i haven't done. hopefully, i'll have some time during lunch to do that.

today ther will be coffee at the library with jen, like most days. probably gonna do some non school stuff, to lighten up my day and then go home and bury mýself in the books. but that's life i guess!

gotta get back to what i'm doing now... which is not psychology! just printed a few photos of my darling caleb followill. hottest man in the world if you ask me. southern charm and all that crap is just the best.

SMELL YOU LATER MASTER PEE! (will always be greatful to jared followill for that beautiful line... haha)

~tilly

Come On Eileen - with The Cure

vmas, london och niagara.

har precis duscha och sitter nu har framför tv:n och tittar på nån svensk jäkla kriminal serie. skit dåligt. ser fasen ut som om det är dubbat. men, men. sticker snart hem till mamma för en kväll framför the VMAs som MTV sänder live kl 2 i natt. har inte mtv hemma hos min far (boxern är kvar på lander!), så jag får trampa till ånsestad i nattens mörker.

annars är man ju jätte förskyld, nästan rinner som freakin niagara. och ont i halsen har jag ju också så jag får se om det bliur skola eller inte tomorrow. men vi hoppas på att det blir det! i veckan blir det fullt upp med arbete, men får belöna mig med kaffe på biblan några gånger i veckan... som alltid! och så ska väl jag, jen och magda komma igång och planera vår nyårs-resa till london.

men nu blir det pepp för VMAs...

see ya suckers!

confession

When I was 15, I wished there would come an occasion so that I could wear my new black dress. A couple of months later, my grandmother died of cancer.

I have never worn that dress.

do i wanna die and have this be the last i'll see?

för tillfället ja!

detta är ju helt otroligt! seriöst!? twilight i all ära, men faan vad bra new moon kommer att bli. cudos till chris weitz! jake ser ut som han ska och bella verkar deprimerad. och så fick man sig ju en första titt på the Volturi och jag blev mycket glatt överraskad. dakota fanning ser jätte bra ut som allas vår scary jane. plus, var det fler än jag som såg lite Edward and Bella-action där i början? amazing...

kan knappt uttrycka hur mycket jag längtar till November 20th!

hey little sister, who's your superman?

i helgen vart det att fara till finspång och gå på bröllop. carros syster åsa och hennes daniel gifte efter tretton år tillsammans. (kan tillägga att åsa fyller 30 i år... eller nästa kanske det var.) bröllopet var jätte fint och det blev en trevlig fest efteråt. kul att träffa släkten! fick även se lilla juni (carros systerdotter, aka min lilla "plats" kusin) för första gången. hon var jätte fin i sin lilla vita klänning. min andra lilla kusin hilma har blivit stor och är en riktigt söt liten charmtös, så det var jätte kul att få gosa lite med henne. lillsyrran iddeli sjöng på bröllopet och jag, pappa och carro satt och snyftade på andra raden.

imorgon blir det skola, efter ett riktigt bra sommarlov som kankse kunde ha varit mer produktivt, men det skiter jag i just nu. fika med jen efter skolan (som alltid). blir väl att diskutera våra stories vilket alltid är lika trevligt och produktivt! till helgen blir det roadtrip till kolmården men jen och lillebrorsan. äntligen! kolmården har jag åkt till minst en gång (flesta fallen två ggr!) varje år ända sen jag var pytteliten och satt i bilbarnstol. ett av de bästa ställena i mitt tycke.

iallafall...

white wedding - billy idol

åsa och daniel

hilma och juni

ever since...

idag har jag äntligen köpt min efterlängtade systemkamera! efter en tripp till elgiganten, hittade jag, på siba, den modell som verkade bäst och det blev en Canon EOS 450D. har spenderat kvällen med att kika lite på den och försöka fundera ut all finesser och tricks, och hittills verkar den riktigt bra! tydligen så var det ett paket pris så det ingick en väska, minneskort, UV-lins, och några fler grejer, så det blev mycket grejor för pengarna, och ack så bra det blev!

imorgon blir det jobb och sedan kanske det blir att dra ner på stan en sväng, behöver köpa mig en klänning till bröllopet på lördag... så jag får se vad det blir av det. skulle möjligtvis också behöva ett par jeans, men men...

nu blir det dock att gå och sova...

SMELL YOU LATER MASTER PEE!!!

my new camera

c'est moi?

I took the "retro runway" quiz on gURL.com
		my fashion era is... the '20s Known for shortened hemlines, wild times and a rebellious freedom, this decade shook up many general assumptions about gender. Keep in mind, a generation before, women were covered head to toe in layers of fabric or pinched tightly by confining corsets. Read more... What's your fashion era?

sommaren

Jobba - doing it right now...
Körkort - klart!!!
Hultsfred - faaan va kul det blir!
U2 - kommer bli legendariskt

... och en jävla massa plugg!!!

Jobba, jobba, jobba... det är det jag gör dessa dagar. men som tur behöver jag inte knega så jäkla hårt, då det inte är så mycket folk som vill kolla in tekniska prylar i valla. annat är det ju för mina kära vänner jennie och andrea, som jobbar flitigt på konditori respektive ålderdomshem... mmm, jag tror jag är rätt lyckligt lottad när de kommer till var jag sommarjobbar.

idag till exempel kom det bara runt tio pers, varav hälften bara var inne och vände. så det blev att se på film. fierce people var skit bra, och rikitgt billig när jag köpte den ex antal månader sen. anton yelchin var grym och hade något av det mest fascinerande kroppsspråk jag bevittnat! kristen stewart var med också, så det var ju ett stort plus! hon var också, som vanligt, grym. annars var det en rätt sjärnspeckad film (i mitt tycke) med folk som donald sutherland, diane lane, elizabeth perkins och chris evans. så det blev en riktigt lyckad dag.

en annan film jag varmt rekommendera är en kortfilm regisserad av kate hudson. cutlass är som sagt väldigt kort, bara 16 minuter, men det är 16 otroligt bra minuter! kristen stewart är med, och hon gör en utav hennes bästa skådespelarinsatser någonsin. otrolig är hon, det var banne mig bättre än i into the wild, och det är fan i mig en av mina favoriter. kristen stewart är för mig, definitvt hollywoods bästa skådespelerskor under 20 år!

annars blev det inte så mycket mer idag. stannade kvar på jobbet efter vi had stängt för att vänta på mamma och sen körde jag hem. har ju en stundande uppkörning... när jag kom hem så blev det bara att ta det lungt och googla bilder och lite crap. bland annat lite bilder på tatueringar, som jag skulle vilja ha... men det dröjer nog ett tag.

nu är det loreena mckennitt på tv och jag tror jag smäller av. hon sjunger så vackert, och det blir ju bara bättre av att hon tar inspiration från kelternas historia. bara ljuvligt. tror hennes musik kommer ge mig inspiration när jag skriver om när harper hälsar på sin pappas släktingar på irland.

men nu ska jag nog ta och dra mig tillbaka, titta färdigt på loreena och sen blir det att gå och lägga sig. jobb är ju fortfarande jobb, och det är bra om jag håller mig vaken.

so... SMELL YOU LATER MASTER PEE! (thank you jared followill for introducing that line to me... my friends do certainly love it...)

tänkte bara visa lite grejor innan jag säger sayonara...

cutlass - hela filmen på youtube... kolla!








dessa tatueringar är grymma, och några som jag skulle kunna tänka mig

the beginning of harper stone

något som jag skrev seeeeeent igår natt... till mitt S i CAS... (skolprojekt typ... creativity)

It was raining when we had left and it was raining when we came back.
Naturally.
As I stepped out of the taxi I cursed myself for my choice of footwear. The black, frayed Chuck Taylors had already begun to take in water. Why on earth had I put on a pair of sneakers when I was going to a place where I knew for sure that it would be raining? Why couldn’t I at least have put on a pair, which didn’t have holes in them? Probably it was due to the fact that the weather had been nice on the east coast. In New York it had been sunny, in spite of the somewhat cool temperature. But at least it hadn’t been raining. So converse, a sweater and mom’s old leather jacket together with a scarf had been enough to keep me warm. But in Azure Creek, on the Olympic Peninsula however, nothing but a pair of wellingtons and a raincoat would keep you warm, and dry.
I looked up at the little white house and I could to my relief determine that it had remained virtually untouched since we had left it the previous year. If you ignored the fading of the painted green window frames and door and the severely overgrown flower beds, it looked pretty much the same. After all, we hadn’t been away for that long.
I and my mom, Ashley, moved away in May last year, after I had recovered from my injuries to the extent that I could at least walk and go to the bathroom without help. In the beginning, we were only supposed to take a break and go to Europe to visit my brother, and I would go back to school in August like any other year. But after two weeks in Italy, I broke down for the first time since leaving the hospital in Seattle to where I had been taken after the attack. Even though I had my friends back in Azure Creek and that it would probably be for the best that I went home, I didn’t want to. I just couldn’t stomach the idea that I would go back to a place where Jackson would never come back to. My life had changed forever and nothing would ever be the same without him. I knew that I had to go back at some point. I just needed more time to mend.
That was when mom suggested that we’d move to New York City for the remainder of the year. It would buy me some time and if I felt better at the end of the year, we’d go back home. And so when the summer ended and mom had pulled some strings to arrange with our move and my education, we went to New York. Apparently she had a lot of friends there, who all seemed equally as happy to see us.
For the first two weeks, while we hunted for an apartment, we stayed with a childhood friend of mom called Sunny. When they had finished high school, she left Washington for college in New York City. Sunny, an English teacher got mom a job at her school, where she began teaching music - the thing she knew best. I continued my high school education at the same school and everything moved on pretty well.
I began to heal.
During the days I went to school, which meant a quite small and liberal public one. Even though I have never been the most gregarious of beings, I tried socialized with my classmates, although more in the sense of being polite rather than for my own consolation.
The afternoons, I spent strolling around downtown Manhattan in search for old books to add to my collection of second-hand novels. I found a few good ones; it was much easier to find first editions in New York City than in any town in the Olympic Peninsula. And often to a bargain price.
When I’d get home, I would mostly pass the time with my mom. And since both mom and Sunny were single, we either went to Sunny’s place, or she came to us. We’d have dinner and then they’d tell me all about their childhood. Most of it I had heard before from Roxy, another friend of both mom and apparently Sunny. Though I didn’t mind hearing it again.
But while they talked, so dearly about their youth, I couldn’t help thinking about my own friends. When I went to New York, I knew I would miss them. Still, I thought I could handle it. But as time passed, I started to realize that I could only heal so much without my friends by my side. Of course I had talked to them on the phone, but it wasn’t the same.
At all.
Just before the Christmas vacation was about to start, mom made a phone call back to my old school and the decision to move back to Azure Creek had been made.

Tja, det var något litet... och i 1:a person! ha! Tänka sig!

och nej, jennie... jag har fortfarande inte bestämt mig... jag skrev en två sidor i fredags kväll och då var det tredje person... haha...